Snabba ryck ute på Frösön

Jag tänkte att jag skulle skriva lite om jobbet ute på Frösön som vi klämde in i kalendern lite hastigt och lustigt.. Det kommer inte bli något utförligt utan mest en kort genomgång av arbetet och om huset vi arbetade med.

En dag kom Erik, som jag arbetar med, och berättade att han blivit kontaktad angående ett målerijobb ute på Frösön, et var minst sagt ett speciellt hus som skulle målas invändigt med äggoljetempera från Av Jord. Problemet var att kunderna vill att vi skulle börja på en gång, slutbesiktningen började närma sig och kunderna hade sålt sin lägenhet inne i stan och såg fram emot att kunna flytta in i sitt nya hus. Erik uppskattade att det rörde sig om tre veckors jobb och efter en snabb koll i kalendern tackade vi ja och räknade kallt med att vi skulle kunna klämma in det här och ändå hinna klart ute i Lit innan leveransen av den nya maskinhallen.

Huset bestod av en gammal timmerstomme som flyttats till platsen och byggts till med plats för ett bibliotek och ett större badrum, bägge placerade på nedervåningen. Stommen hade tilläggsisolerats utvändigt med 5″ linisolering och sedan klätts med ramsågad panel. Originalfönstren hade renoverats och kompletterats med nya handgjorda, om jag inte minns fel var de flesta glasen valsade med ett fåtal handblåsta. Taket bestod av enkupigt tegel vilket man sällan ser här i Jämtland, förklaringen jag fått till detta är att spåntäckningen av tak levde kvar så pass länge att när tegel började användas hade det enkupiga ersatts av det nyare tvåkupiga teglet.

 

 

Som ni förstår är det helt klart ett roligt objekt att jobba med och det blir inte sämre när man kommer in.. Gran från egen skog har kilsågats och ligger i samtliga rum med undantag för de två badrummen, de kilsågade innertaken är handhyvlade. De flesta väggar är lerklinade utom några utvalda som tapetseras med tapeter från Lim och Handtryck, i så gott som alla rum finns någon form av eldstad.

Det är ett helt fantastiskt hus..

Färgsättningen av rummen var gjord av Milis och jag måste säga att vissa av färgerna var helt fantastiska.. både som färg att måla med och som kulör, ofta gick det hand i hand faktiskt.

Som sagt bestod vårt uppdrag i huvudsak av målningsarbeten och då varken jag eller Björn var bekanta med färgtypen fick vi en ”intensivkurs” av Milis från Av Jord. Det var verkligen intressant att få höra om arbetet Milis lagt ner och även om jag var bekant med äggoljetempera sedan tidigare fick jag en helt annan förståelse för färgtypen.

Erik sprutade taken och väggarna med grundfärg innan jag och Björn anslöt och målningen flöt på som planerat, i vanlig ordning tillkom en del moment som t.ex handstrykning av de handhyvlade taken. Det tillkom även en hel del snickeriarbeten där ett av de roligare var att bygga inredningen till en klädkammare på ovanvåningen, förhoppningsvis har vi fler uppdrag att se fram emot från samma kund..

20160427_144111

 

Gästis, etapp ett

 

 

20160201_143600

Rivningen av ”gamla Gästis” i Lit här nu pågått i ganska precis 3 veckor och arbetet har gått mer eller mindre som planerat. I och med att ytskikten försvinner kan man se hur byggnaden använts genom tiderna och arbetet stannar till varje gång en ny detalj dyker upp som man vill lägga lite extra uppmärksamhet vid. Spåren i byggnaden tillsammans med historier man får höra av folk med relation till byggnaden ger pö om pö en bild av hur byggnaden brukats genom tiderna, helt fantastiskt faktiskt.. Här kommer en mer eller mindre detaljerad genomgång av vad vi funnit:

Rivningen började på vinden med att rummen revs och ömse rat kastades ner i containrarna som stod och väntade vid gaveln. Bland spånet fanns inte bara smått och gott som kunde tas hand om utan även tecken från byggnadens historia. Vi började med att ta upp ett hål i golvet i ett av rummen och fann där två lager isolering, ett äldre lager av sågspån blandat med löv och ett yngre lager av kutterspån. Troligtvis tillkom rummen under den senaste renoveringen för att kunna förvara sängkläder och textilier i, detta skulle förklara dels den något högre golvnivån och dels väggarnas konstruktion med skivmaterial istället för panel. Troligtvis för att hålla insekter borta. I botten av isoleringen hittade vi tidningar daterade 1918 vilket tyder på att byggnaden uppfördes 1918 ev. 1919.

I ett tidigare inlägg skrev jag om Pål Hansson, en av byggnadens tidigaste ägare och möjligtvis han som ansvarade för flytten till Lit. Jag länkade till bildararkivet på Jamtli och bilder från ”Pål Hanssons affär, Lit 1910”. Trots att gästis ibland benämns som Pål Hanssons affär får detta får mig att dra slutsatsen att Pål Hansson ägde fastigheter i Lit innan han köpte och lät resa byggnaden ifråga. Är detta fallet kan bilderna på bildarkivet vara från fastigheten på Östersundsvägen 10, i vilken jag byggde köket jag skrivit om tidigare, där vet vi att det funnits affär och inredningen från den gamla affären är t.o.m. bevarad. Det är inte bekräftat av ägaren men det ligger nära till hands att tro att den nuvarande ägarfamiljen är ättlingar till Pål Hansson och att de fastigheter som ägs av familjen idag gått i arv från densamme.

Rivningen på övre våningen har minst sagt varit intressant och en hel del spännande spår har funnits bakom lager av tapeter och skivmaterial.. Tapetprover har skurits ut, märkts upp och lagts undan för att spara prover av hur rummen sett ut i olika tider. Det senaste och ”våldsammaste” renoveringen verkar skett under tidiga 60-talet, baserat på parketten som dominerar övervåningen och är tillverkad under hösten -61 enligt stämpel. Då har man gått lös riktigt och flyttat såväl dörrar som väggar hejvillt, man har till och med kapat en 5 meters vägg och låtit de översta två stockarna hänga fritt med endast ett liggandes 2*6” plank som stöd.. liggandes på plasken!

Vissa av rummen har lerklining mellan stockarna vilket tyder på ett annat bruk än övriga rum, det är ”salen” i anslutning till balkongen samt två rum på ena gaveln. Enligt uppgift var de två rummen bostad för tjänstefolk som arbetade på gästgiveriet och rummet jag kallar salen torde ha använts som rum för sociala tillställningar. De lerklinade rummen styrker min teori om att byggnadens ursprungliga användningsområde varit annat än affär men varför benämndes Pål Hansson då endast som handlare i de dokument jag tagit del av? Det ska tilläggas att jag inte gjort några större ansträngningar i mina efterforskningar utan väntar på information från en tidigare ägare av fastigheterna i området.

Baktill på höger sida av byggnaden, framifrån sett, finns en mindre tillbyggnad jag först antog vara senare tillkommen men vilken visade sig vara original, den kan ses på den äldre av bilderna med en egen takkupa ut mot gaveln av huvudkroppen. På vinden över takkupan hittade vi en i-balk under isoleringen och tittar man noga kan man ana en travers på orginalbilden i anslutning till takkupan.

Det finns överlag väldigt lite av orginalpanelen bevarad på övervåningen och det mesta av denna har rivits ner för att ersättas med annan, återanvänd, panel men i utbyggnaden fann vi ett stycke orginalpanel på f-väggen, mot e-f knuten. I orginalpanelen fann vi märken efter en handledare och när vi senare tömde golvet på spån fann vi ytterligare tecken efter en trappa i bjälklaget. Placeringen på trappen förbryllar mig lite då takhöjden bör ha varit begränsad där den anslutit till övervåningen, det är troligt att rummet främst använts av tjänstefolket med tanke på traversen i samma rum och det faktum att väggarna saknat den lerklining som fanns i tidigare nämnda rum. Med detta i åtanke kanske trappens något ”osmidiga” placering haft ringa betydelse när stommen resten. I anslutning till det bakre rummet låg förmodligen en tillredningsplats för mat med det huvudsakliga köket i motsvarande rum på bottenplan. I golvet fann vi resterna av en trappa som kapats men ett par trappsteg hade lämnats kvar i bjälklaget, den ersattes troligtvis av den mathiss som idag finns där.

Det som förbryllar mig i dagsläget är främst placeringen på salen i relation till tjänstefolkets rum. Innanför salen finns ett tämligen generöst utrymme där trappen som kunder eller besökare borde nyttjat för att ta sig upp till salen bör ha legat, spår efter detta finns säkerligen i bjälklaget men jag har inte besökt gästis på ett par veckor och därför inte sett bjälklaget sedan det tömdes på spån.. Hur som haver ligger de omnämnda rummen i direkt anslutning till trappen. Kan det vara så att jag misstar mig när det gäller användningsrådet av den så kallade salen? Jag hoppas att det kommer klarna under det fortsatta arbetet..

 Vinden och den övre våningen är nu färdiga och nu får rivningen flytta ner till bottenplan men vi blev erbjudna att färdigställa ett husbygge på Frösön och projektet var helt enkelt för intressant för att tacka nej till. Så gästis får vänta några veckor.. Jag hoppas kunna lägga ut ett nytt inlägg om projektet på Frösön inom kort men håll inte andan, vi får se när det blir

gamla gästis i lit

 

Gamla ”Gästis” i Lit är en kåk på ca 350m2/våning och innefattar fullstor källare, två våningsplan samt en delvis inredd vind.

20160201_143600

 

I mitten av 2000-talet blev jag erbjuden att ta på mig rivningen av denna kloss, jag gjorde ett halvjhärtat försök att räkna på jobbet men insåg snabbt att projektet var större än jag kunde hantera vid tillfället. Därför känns det extra roligt nu när jag, med hjälp av ett par kollegor, tagit på mig rivningen och i skrivande stund rivit ca 1/3 av ytskikten invändigt.

Jag har hört mig för ang. byggnadens historia då man kan börja tyda spår efter tidigare renoveringar och en av de tidigare ägarna har lovat att hen ska leta fram lite historik som jag kan få ta del av, det lär förhoppningsvis dyka upp lite i kommande poster.

Här kommer dock en kort genomgång av historien, så som jag känner den

Enligt uppgift flyttades stommen hit i början av 1900-talet från en grannby efter en ”missriktad” investering av någon driftig person när inlandsbanan planerades, i sista stund ändrades den planerade rutten vilket gjorde att den nybyggda fastigheten inte längre befann sig vid järnvägen. Beställaren av fastigheten tog detta väldigt hårt och ska kort efter beskedet valt att ta sitt liv, man kan tänka sig att denne investerat stort i ett så påkostat bygge.

Pål Hansson ,1868-1934, som troligtvis köpte fastigheten och ansvarade över flytten till den nuvarande platsen, står skriven som handlare och bilder finns på honom i ”Pål Hanssons Affär” från 1910 vilket får mig att tro att han ägde flera fastigheter i området. När stommen var nedmonterad och transporterad till Lit lär han sökt billigare arbetskraft och på så sätt gjort sig ovän med timmermännen som ansvarat för nedmonteringen. När den nyligt införskaffade arbetskraften visade sig oförmögen att tyda numreringen av stockarna tvingades Pål att söka hjälp hos timmermän han nyligen hamnat i konflikt med, något som tydligen kostade honom dyrt.

IMG_5718
tidigt 1900-tal

Det ska helt klart bli intressant att se hur stockarna är numrerade nu under kommande nedmontering..

bilder finns på Pål Hansson som person och interiör från hans affär i Lit finns att se på Jamtlis bildarkiv: http://bildarkivet.jamtli.com/sok.aspx?page=1&vemnamn=Hansson+P%C3%A5l&rader=4&Kolumner=5

Vad byggnadens nyttjades som under första hälften av 1900-talet är, för mig, lite oklart då Pål Hansson som tidigare nämnts var handlare. Tecken på byggnaden tyder dock på något mer ”extravagant” än vad som förväntas från en affärslokal, bl.a med lerklinade väggar i utvalda rum på övervåningen (nedervåningen är i skrivande stund orörd). Jag hoppas på att uppgifter från tidigare ägare kan ge klarhet i detta.

Något exakt datum för den omfattande renoveringen har inte framkommit men utfördes av nuvarande ägarens morfar, troligtvis någon gång under sent 50-tal till tidigt 60-tal. Taket höjdes och takvinkeln ändrades för att ge plats åt två fulla våningar, en mindre tillbyggnad gjordes på östra långväggen, väggar kapades, dörrar byggdes igen och dörrar tillkom. Här snackar vi om en totalrenovering delux.

 

Från den här tiden kan vi var säkra på att gästgiveri har varit den huvudsakliga verksamheten och en väldigt uppskattad servering fanns, som besöktes av otaliga besökare varje helg och samtliga skolbarn i området under veckornas luncher.

Verksamheten lades ner under sent 1980-tal och byggnaden stod tom tills mitten av 2000-talet då byggnaden köptes tillbaka in i den ”tidigare” ägarfamiljen, mest av praktiska skäl då den står i nära anslutning till familjens andra fastigheter. Funderingar kring användningsområde för den nyköpta fastigheten florerade men, kanske främst, p.g.a källarens skick beslutades att gästis skulle rivas och ge plats åt en mer ändamålsenlig byggnad.

Att riva en så anrik byggnad är helt klart något som väcker känslor och fick man välja skulle man gärna se en restaurering och att byggnaden fick stå kvar på sin ursprungliga plats. Nu ska, som jag nämnt i ett tidigare inlägg, stommen monteras ned och resas igen hemma i Önsjön. Där ska den resas med orginalbilden som förebild men insidan ska konverteras för att kunna tjänstgöra som en gemensam verkstad för mig och mina kollegor. Orginalmaterial kommer tas om hand där detta är möjligt och material så som glas kommer även det tas om hand och bli en resurs för firman (det är mycket glas, valsat glas). Familjen som växt upp med Gästis tycker det känns jätteroligt att stommen kommer återanvändas och att den kommer återfå min ursprungliga prakt, om än utvändigt, alternativet hade varit en total rivning och att stommen då hade hamnat på värmeverket för att brännas.

Det var en kort genomgång om byggnaden och dess historik och jag hoppas som sagt med att kunna återkomma med mer info allt eftersom. inlägg kommer även göras löpande allt eftersom rivningen sker, det finns mycket som gömmer sig bakom skivmaterial och panel.

Bilder på rivningen läggs upp löpande på mitt instagram-konto: https://www.instagram.com/mattias.knutsson/

arbetena drar ihop sig

Nu var det ett tag sedan jag skrev något, tanken är att jag ska skiva varje vecka men helt ärligt är jag inte så bra på det här med att dokumentera arbetet.. En rad minre arbeten har löst av varandra under tiden men jag väljer att skriva om de större, och rent krasst roligare, arbetena..

Arbetet med köket har rullat på men i vanlig ordning ska det börja med att jävlas lite. Det visade sig när vi rev det gamla köket att avloppet inte gick rakt in i väggen under diskhon utan det var draget en 40 cm åt sidan för att undvika murstocken som gömde sig under den gamla spånskivan, det utrymmet skulle vi inte ha under den nya stommen och bredvid diskbänken skulle diskmaskinen stå så det fanns ingen möjlighet att modifiera stommen heller.. Även vattnet kom ut ut väggen på helt fel ställe, även om detta var ett mindre problem. Som tur var renoverades badrummet på andra sidan väggen samtidigt som köket så det var möjligt att dra om både vatten och avlopp..

Väggen byggdes igen och det var dags att börja hänga dom nya stommarna, eller stommen då den är byggd som en enhet. Det visade sig under produktionen i verkstaden att de gångjärn jag hade i åtanke när jag designade köket inte gick att få tag i och efter många om och men valdes en ny sort ut som fick duga. Även inköp av vitvaror var något struligt, förvånansvärt långa leveranstider och en felbeställd diskho gjorde att arbetet blev utdraget.


Nu sitter köket på plats iaf. så när som på den sista luckan som behöver justeras och fick åka tillbaka till Östersunds Snickeri för lackering.
Jag måste säga att jag och framförallt kunden väldigt nöjd med resultatet, jag kan inte påstå att tidsplanen höll och visst strulade det lite, framförallt med leveranserna, men det känns ändå som ett bra jobb.

 

 

 

Borden har även blivit levererade, jätteroligt jobb då i princip allt jobb gjordes med handverktyg. Två jättnöjda kunder hämtade bord och hyvelspån till äldtänne nu i helgen.

Man ser på bilderna att jag har knäckt mobilens kameralins, jag anta att vi får leva med det..

 

Nu börjar det dra ihop sig inför vårens stor-jobb med rivningen av gamla gästis i Lit, byggnaden ska rivas och det ska byggas upp ett nytt garage för fastigheternas fordon.. Det fina med det här jobbet är att timmerstommen på ca 350m2 kommer tas hand om och om allt går som planerat kommer den resas hemma i Önsjön och få tjänstgöra som gemensam verkstad för mig och mina ”kumpaner”. Idag ser inte kåken mycket ut för världen men jag fick tag i en bild på hur den såg ut i början av 1900-talet och wow. Självklart ska den resas med originalbilden som förlaga, även om den kommer behöva modifieras något.

Jag snubblade även över något väldigt spännande när jag byggde köket, i ett uthus ligger lister och golv som tagits ur huset vid tidigare renoveringar.. jag hoppas på att få tillfälle att studera dessa närmre vid något tillfälle för att kunna avgöra hur produktionen sett ut, framför allt golven kommer bli intressanta att studera då det hoppas kunna ge mig några ledtrådar angående användandet av skottbenkar här i Jämtland.

mer om detta kommer framöver men för dom som är intresserade och har missat det fantastiska arbetet som sker på andra sidan gränsen kan grotta ner sig i följande bloggar:

skottbenk.wordpress.com

hyvelbenk.wordpress.com

är det någon som känner igen skottbenken från Sverige eller framförallt Jämtland så är jag väldigt intresserad och skulle verkligen uppskatta att ni hör av er till mig, kontaktuppgifter finns på fliken ”kontakt”

Kök

Då Arbetet med borden dragit ut på tiden får de lämna plats för ett par andra jobb som varit inplanerade en tid. Det mest spännande är ett kök jag ska bygga ute i Lit.
Efter möte med kunden bestämma att köket ska platsbyggas för att möta önskemål på utformning och estetik.

Arbetet med att förbereda köket tog bara lite drygt tre dagar då färdig limfog användes till stommarna och luckorna runt i MDF, till hjälp har jag Björn Andersson som driver Östersunds hem och snickeri -sevice.

Att bygga kök är något jag hoppats på att kunna jobba med i framtiden och det känns jätteroligt att ett av dom första jobben i egen regi blir just ett kök.

image

image

image

I framtiden hoppas jag på att kunna göra egen fog och jag föredrar att göra luckor i ramverk men som första jobb blir det här jättebra.
Det här är första inlägget jag gör från telefonen så vi får se hur layouten blir..

Sakta men säkert..

Arbetet med borden fortsätter men veckan har inte direkt flytit på som jag planerat, en rad problem med såväl den egna bilen som lånebilen från verkstaden har halverat antalet arbetstimmar..

Hur som haver har arbetet fortskridit och det börjar ta form, sakta med säkert.

 

de färdighyvlade bräderna limmas ihop, detta görs med den hyvlade sidan, nedåt, mot bockarna för att få en jämn bordsskiva. Det måttas för de två tvärslåarna som ska hålla ihop bordet och underredet hyvlas jämntjock med skrubbhyveln.

 

Två gradspår tas ur i de hyvlade partierna och tvärslåarna tillverkas, här är det noga att gradspåret och tvärslåarna matchar varandra så det blir en bra passform. Tvärslåarna knackas in i gradspåren och bordsskivan vänds innan eventuella nivåskillnader hyvlas ner.

 

Ståndarna i bordets bockar hyvlas ut, tjockleken markerar jag med nothyveln och de profileras sedan runt om. Nu är det dags för foten och överliggaren på bockarna, dom hyvlas fram och tapphålen huggs ur, att hugga tapphål är ingenting jag hugger särskilt ofta och man måste vara noga för att få tapphålet rakt. Nu görs tapparna i ståndarna och i bästa fall är det ”bara” att pressa ihop styckena. Hål borras genom tapparna och pluggas för att låsa fogen och ge lång livslängd åt bordet.

 

Nu ska foten profileras och resten av bockarna göras klara och sen är det bara bommarna kvar.

 

Det finns fler bilder och ett par filmer på arbetet på mitt instagramkonto:

http://www.instagram.com/mattias.knutsson

 

 

En gammal skuld

För snart två år sedan tog jag på mig ett mindre jobb i form av två st. bockbord, modellen större. När jag sedan tog anställning föll det här jobbet mellan stolarna, så att säga. Så det är väl inte mer än rätt att det nya året får inledas med att betala denna gamla skuld, tur man har tålmodiga kunder.

 

I brist på egen verkstad har jag fått hyra in min i en verkstad en god vän har i grannbyn Ås. Brist på maskiner i kombination med eget intresse och skaparglädje resulterar i att borden görs i princip helt för hand, undantaget är hittills klyvningen som skett med klyvsåg.

 

För att få en rät yta på det som ska bli bordsskivan börjar jag med räthyveln, en fals hyvlas på var sida av virket och med klotsar och lister kontrolleras så listerna ligger parallellt.

Då virket var väldigt vridet skedde en grovvaverkning med bila ner till ca 1/4″ ovanför falsarna, självklart fick jag inte någon bild på etta moment men en kort film ligger ute på mitt instagram:

https://www.instagram.com/mattias.knutsson/

 

Därefter grovhyvlas ytan med skrubbhyveln, en hyvel med konvext stål för större avvekning. Ytan hyvlas diagonalt från fals till fals, på så sätt är det tämligen enkelt att få ytan plan utan att behöva kontrollera med en rätskiva.

Längre än så kom jag inte den här veckan, men det var en kort vecka. På Instagram kan man också följa arbetet, där läggs det även upp lite filmer titt som tätt..